I fyra hundra år sedan Galileo har vetenskapen alltid gått som en fri och öppen utredning om naturens arbete. Forskare har alltid ignorerat nationella gränser och hållit sig över de övergående oroen för politik och till och med krig. Forskare har alltid gjort uppror mot hemlighet i forskningen och har till och med rynkat på idén att patentera sina upptäckter och se sig själva arbeta till förmån för hela mänskligheten. Och under många generationer hade forskarnas upptäckter verkligen en speciellt osjälvisk kvalitet.
(For four hundred years since Galileo, science has always proceeded as a free and open inquiry into the workings of nature. Scientists have always ignored national boundaries, holding themselves above the transitory concerns of politics and even wars. Scientists have always rebelled against secrecy in research, and have even frowned on the idea of patenting their discoveries, seeing themselves as working to the benefit of all mankind. And for many generations, the discoveries of scientists did indeed have a peculiarly selfless quality.)
I över fyra århundraden har vetenskapen omfamnat en anda av öppen utredning, överskridande politiska gränser och konflikter. Detta engagemang för fri utforskning har varit en hörnsten i vetenskapliga framsteg, vilket gör det möjligt för forskare att endast fokusera på att förstå naturen, ofta bortse från nationernas intressen eller krigets inflytande. Forskare har traditionellt värderat öppenhet och samarbete och betraktat sitt arbete som en kollektiv strävan som är avsedd att gynna mänskligheten som helhet.
Detta historiska perspektiv betonar att motivationerna bakom vetenskapliga upptäckter ofta har varit altruistiska och syftar till det större godet snarare än personlig vinst. Många av dessa genombrott har kännetecknats av en kollektiv, osjälvisk strävan efter kunskap, vilket återspeglar en djupt sittande tro bland forskare i vikten av att dela information fritt, till och med motstå lusten att kräva exklusiva rättigheter till sina resultat genom patent.