Morrie trodde på människors inneboende bästa. Men han såg också vad de kunde bli. Människor är bara onda när de hotas, sa han senare samma dag, och det är vad vår kultur gör. Det är vad vår ekonomi gör. Även människor som har jobb i vår ekonomi hotas, eftersom de oroar sig för att förlora dem. Och när du blir hotad börjar du bara leta efter dig själv. Du börjar tjäna pengar till en gud. Allt är en del av denna kultur.
(Morrie believed in the inherent good of people. But he also saw what they could become. People are only mean when they're threatened, he said later that day, and that's what our culture does. That's what our economy does. Even people who have jobs in our economy are threatened, because they worry about losing them. And when you get threatened, you start looking out only for yourself. You start making money a god. It is all part of this culture.)
Morrie hade en stark tro på mänsklighetens grundläggande godhet. Trots detta insåg han att människor kunde bli meniga eller själviska när de står inför hot. Han påpekade att den moderna kulturen och ekonomin främjar en känsla av osäkerhet, vilket fick individer att prioritera sitt eget välbefinnande framför andra. Denna självbevarande instinkt är ett direkt resultat av rädslan som inställts av samhällstryck.
Enligt Morrie leder den obevekliga konkurrensen och ångesten kring jobbsäkerhet människor att anta ett smalt fokus på personlig vinst. Denna tankesätt förvandlar strävan efter rikedom till en förvrängd form av idolisering, där pengar blir ett slutligt mål snarare än ett verktyg för ett uppfyllande liv. Morrie kritiserade denna aspekt av samhället och betonade hur det förringar vår medfödda godhet och koppling till varandra.