Så Unlucky Worm Olly är ett hörspel på Radio 4. Och vad är jag? – Du, Hugo, hon kysser mig på örsnibben, är en smutsig lågbudget fransk film som du råkar stöta på på tv på natten. Du vet att du kommer att ångra dig på morgonen, men du tittar på det ändå. Nere på gården visslar någon en bortglömd sång.

(So Unlucky Worm Olly is a radio play on Radio 4. And what am I? - You, Hugo, she kisses me on the earlobe, is a dirty low-budget French film that you happen to come across on TV at night. You know you'll regret it in the morning, but you watch it anyway. Down in the yard someone is whistling a forgotten song.)

av David Mitchell
(0 Recensioner)

"Unglückswurm Olly" är en ljudpjäs som sänds på Radio 4. I ett lekfullt utbyte beskriver en karaktär en annan som en "billig fransk lågbudgetfilm" som man omedvetet tittar på sent på kvällen och inser att det kan leda till ånger i morgonen, men ändå känner mig tvungen att titta på. Denna metafor belyser tjusningen av till synes triviala upplevelser som framkallar en blandning av nostalgi och självmedvetenhet.

Det här utdraget är hämtat från David Mitchells roman "The Bone Clocks", som visar upp hans karaktäristiska blandning av humor och gripande. Omnämnandet av en bortglömd sång som visslades nedan ger en rik auditiv scen, vilket antyder en underliggande koppling till minnet och tidens gång som genomsyrar berättelsen, vilket betonar hur vardagliga ögonblick kan resonera djupt med våra upplevelser.

Stats

Kategorier
Votes
0
Page views
228
Uppdatera
januari 21, 2025

Rate the Quote

Lägg till kommentar och recension

Användarrecensioner

Baserat på 0 recensioner
5 stjärna
0
4 stjärna
0
3 stjärna
0
2 stjärna
0
1 stjärna
0
Lägg till kommentar och recension
Vi kommer aldrig att dela din e-post med någon annan.
Se mer »

Other quotes in The Bone Clocks

Se mer »

Popular quotes

Taffy. Han tänker på Taffy. Han tror att det skulle ta ut tänderna nu, men han skulle äta det hur som helst, om det innebar att äta det med henne.
av Mitch Albom
Små städer är som metronomer; Med den minsta flickan förändras takten.
av Mitch Albom
Se, om du säger att vetenskapen så småningom kommer att bevisa att det inte finns någon Gud, så måste jag skilja på det. Oavsett hur liten de tar tillbaka den, till en grodyngel, till en atom, finns det alltid något de inte kan förklara, något som skapade allt i slutet av sökandet. Och oavsett hur långt de försöker gå åt andra hållet – att förlänga livet, leka med generna, klona det här, klona det, leva till etthundrafemtio – någon gång är livet över. Och vad händer sedan? När livet tar slut? Jag ryckte på axlarna. Ser du? Han lutade sig tillbaka. Han log. När du kommer till slutet, det är där Gud börjar.
av Mitch Albom
Du säger att du borde ha dött istället för mig. Men under min tid på jorden dog människor istället för mig också. Det händer varje dag. När blixten slår ner en minut efter att du är borta, eller ett flygplan kraschar som du kan ha varit på. När din kollega blir sjuk och du inte. Vi tror att sådana saker är slumpmässiga. Men det finns en balans i det hela. En vissnar, en annan växer. Födelse och död är en del av en helhet.
av Mitch Albom
Vi får så många liv mellan födelse och död. Ett liv att vara barn. Ett liv att åldras. Ett liv att vandra, att bosätta sig, bli kär, förälder, att testa vårt löfte, att förverkliga vår dödlighet-i vissa lyckliga fall, att göra något efter det förverkligandet.
av Mitch Albom
Jag har en tendens att vara nervös vid synen av problem som kommer. När faran närmar sig blir jag mindre nervös. När faran är till hands sväller jag med hårdhet. När jag kämpar med min anfallare är jag utan rädsla och kämpar till mål med lite tanke på skada.
av Jean Sasson
Men en bläckborste, tycker hon, är en skelettnyckel för en fånges sinne.
av David Mitchell
Det ljuger", säger mamma och fiskar fram kuvertet som hon skrev instruktionerna på från sin handväska, "vilket är fel, och det skapar det rätta intrycket, vilket är nödvändigt.
av David Mitchell
Nunnan sa: Jag kan förlåta språket. Jag är inte säker på att jag kan förlåta att du gjorde en obscen gest mot din mamma. Du måste känna henne, sa Holland. Om du kände henne skulle du ge henne fingret också.
av John Sandford
Obegränsad makt i händerna på begränsade människor leder alltid till grymhet.
av David Mitchell