Så Unlucky Worm Olly är ett hörspel på Radio 4. Och vad är jag? – Du, Hugo, hon kysser mig på örsnibben, är en smutsig lågbudget fransk film som du råkar stöta på på tv på natten. Du vet att du kommer att ångra dig på morgonen, men du tittar på det ändå. Nere på gården visslar någon en bortglömd sång.
(So Unlucky Worm Olly is a radio play on Radio 4. And what am I? - You, Hugo, she kisses me on the earlobe, is a dirty low-budget French film that you happen to come across on TV at night. You know you'll regret it in the morning, but you watch it anyway. Down in the yard someone is whistling a forgotten song.)
"Unglückswurm Olly" är en ljudpjäs som sänds på Radio 4. I ett lekfullt utbyte beskriver en karaktär en annan som en "billig fransk lågbudgetfilm" som man omedvetet tittar på sent på kvällen och inser att det kan leda till ånger i morgonen, men ändå känner mig tvungen att titta på. Denna metafor belyser tjusningen av till synes triviala upplevelser som framkallar en blandning av nostalgi och självmedvetenhet.
Det här utdraget är hämtat från David Mitchells roman "The Bone Clocks", som visar upp hans karaktäristiska blandning av humor och gripande. Omnämnandet av en bortglömd sång som visslades nedan ger en rik auditiv scen, vilket antyder en underliggande koppling till minnet och tidens gång som genomsyrar berättelsen, vilket betonar hur vardagliga ögonblick kan resonera djupt med våra upplevelser.