Citatet återspeglar en förändring i samhällets fokus från verkligt kloka individer till ytliga figurer som ofta dominerar den offentliga diskursen. Karaktären konstaterar att visdom har överskuggas av människor i underhållning, till exempel skådespelare, som lätt delar åsikter om olika ämnen utan djupet av förståelse som följer med äkta visdom.
Detta kommentar kan ses som en kritik av samtida kultur, där kändisstatus ofta ger myndighet över allvarliga ämnen. Nedgången av traditionell visdom belyser en samhällelig preferens för dem som är karismatiska snarare än kunniga, vilket väcker oro över kvaliteten på den offentliga konversationen och förståelsen.