I "Princess Sultanas döttrar" illustrerar Jean Sasson hur samhälleliga begränsningar kan få individer att söka okonventionella vägar. Citatet belyser att när vanliga beteenden och metoder är förbjudna, kan människor vända sig till onormala eller avvikande handlingar som en form av uppror eller nödvändighet. Detta återspeglar ett djupare psykologiskt behov av frihet och uttryck som kvävs av förtryckande normer.
Berättelsen fokuserar på kvinnors liv i en begränsad miljö, och visar deras kamp och motståndskraft. Sultanas och hennes döttrars svåra situation avslöjar hur de navigerar i komplexiteten i sin tillvaro samtidigt som de konfronteras med konsekvenserna av att leva under sådana förbud. Deras berättelser betonar vikten av personlig handling för att övervinna samhälleliga begränsningar.