Ingenjörer vill producera något, sa Wallach. Jag gick inte i skolan i sex år bara för att få en lönecheck. Jag tänkte att om det här är vad teknik handlar om, i helvete med det. Han gick på nattskolan för att få en magisterexamen i företagsadministration. Jag letade alltid efter pengarna. Jag skulle få M.B.A., gå tillbaka till New York och tjäna lite pengar, tänkte han. Men han ville egentligen inte göra det. Han ville bygga datorer.
(Engineers want to produce something, said Wallach. I didn't go to school for six years just to get a paycheck. I thought that if this is what engineering's all about, the hell with it. He went to night school, to get a master's in business administration. I was always looking for the buck. I'd get the M.B.A., go back to New York, and make some money, he figured. But he didn't really want to do that. He wanted to build computers.)
Wallach uttrycker en gemensam känsla bland ingenjörer - de drivs av önskan att skapa snarare än att bara tjäna en lönecheck. Han reflekterar över sin utbildningsresa, där han initialt förföljde teknik med passion, bara för att känna desillusionerad av idén att bara arbeta för ekonomisk vinst. Detta ledde till att han övervägde att främja sin utbildning med en MBA som ett sätt att säkra ett lukrativt jobb i New York, men inifrån längtade han efter uppfyllandet som kommer från att bygga datorer.
Denna interna konflikt belyser kampen mellan att bedriva en karriär för monetära fördelar och följa ens verkliga intressen och passioner. Wallachs erfarenhet fungerar som en påminnelse om att många yrkesverksamma befinner sig vid en vägkorsning, där ambition kan pressa dem mot vägar som inte överensstämmer med deras medfödda önskningar om kreativitet och innovation. I slutändan bekräftade hans längtan efter att skapa datorer sitt engagemang för konstruktion över ett liv som enbart fokuserade på ekonomisk framgång.