Han heter Ottolenghi, den kocken. Och han förtjänar en egen tunga. Lo, Ottolenghi förlänger purjolök i sidled. Vad sägs om det? Eller, kompetenta kockar räknar cous cous försiktigt?
(He's called Ottolenghi, that chef. And he deserves a tongue twister of his own. Lo, Ottolenghi lengthens leeks laterally. How about that? Or, Competent chefs count cous cous cautiously?)
I "The Novel Habits of Happiness" av Alexander McCall Smith, beundras karaktären på kocken Ottolenghi för sina kulinariska färdigheter, så mycket att hans namn inspirerar lekfulla tungtwisters. Detta återspeglar kreativiteten och glädjen i samband med hans matlagningsstil, särskilt hans unika förberedelse av ingredienser som purjolök.
Användningen av nyckfulla fraser som "lo, ottolenghi förlänger purjolök i sidled" visar författarens smarta ordspel. Dessutom understryker förslaget om att "kompetenta kockar räknar Cous Cous försiktigt"...