I Mitch Alboms "The Time Keeper", uttrycker en karaktär en gripande syn på Brokenness, vilket indikerar en djupare förståelse av brister. På frågan varför han föredrar trasiga saker avslöjar han att hans identitet som skaparen gör honom ansvarig för deras brister. Detta perspektiv belyser idén att våra skapelser, precis som oss själva, ofta präglas av brister som berättar en unik historia.
Detta känsla återspeglar ett bredare tema i berättelsen, vilket tyder på att acceptans av broderness kan leda till större Visdom och medkänsla. Genom att omfamna våra brister och andras utvecklar vi en djupare koppling till världen omkring oss. Citatet illustrerar hur våra erfarenheter och de saker vi gör kan bära känslomässig vikt och betydelse och uppmuntra reflektion över skapelsens natur och acceptans av mänsklig fallbarhet.