Om det finns något rätt i Beauvoirs påstående att man är född, men snarare blir en kvinna, följer det att kvinnan själv är en term i process, en att bli, en konstruktion som inte med rätta kan sägas komma eller slut. Som en pågående diskursiv praxis är den öppen för intervention och avgång.
(If there is something right in Beauvoir's claim that one is born, but rather becomes a woman, it follows that woman itself is a term in process, a becoming, a constructing that cannot rightfully be said to originate or to end. As an ongoing discursive practice, it is open to intervention and resignification.)
I Judith Butlers "könsproblem" reflekterar hon över Simone de Beauvoirs påstående att man inte i sig är en kvinna utan snarare blir en genom en social och kulturell process. Detta koncept innebär att kvinnlighetens identitet inte är fast utan snarare kontinuerligt utvecklas, formad av bredare diskursiva metoder. Det antyder att kvinnlighet är en dynamisk konstruktion som inte lätt kan definieras eller begränsas.
Dessutom betonar Butler att denna pågående process för att bli utrymme för intervention och tolkning. Eftersom könsidentitet inte är förutbestämd kan den utmanas och omdefinieras, vilket visar att betydelsen av att vara en kvinna inte är statisk utan kan förvandlas som svar på samhällsförändringar, individuella upplevelser och politiska rörelser.