I ett nervöst samhälle där en mans bild ofta är viktigare än hans verklighet, är de enda människor som har råd att annonsera sina narkotikemenyer de med ingenting att förlora.
(In a nervous society where a man's image is frequently more important than his reality, the only people who can afford to advertise their drug menus are those with nothing to lose.)
I ett samhälle som är upptagen av uppträdanden prioriterar individer ofta hur de uppfattas över sina sanna jag. Denna besatthet av bild kan leda till en ytlig miljö där äkthet undermineras. I ett sådant landskap är de som har lite att skydda eller vinna de enda djärva nog att öppet visa upp sina överträdelser eller okonventionella val, inklusive deras laster.
Hunter S. Thompsons observation belyser ironin av sårbarhet och äkthet. De som är mest att förlora är vanligtvis försiktiga med att avslöja sina brister, medan de som är befriade från konsekvenserna av sina handlingar tar risken att öppet presentera sig, oavsett samhällsbedömning. Detta skapar en paradoxisk dynamik där ärlighet endast kan dyka upp bland dem som redan är marginaliserade.