Nämligen var de värderingar som de amerikanska patrioterna påstod att kämpa för oförenliga med den disciplinerade kultur som krävs i en professionell armé. Republikerna var engagerade i en kärnprincip för samtycke, medan arméer var de institutionella utföringsformerna av otänkande lydnad och rutiniserad tvång. Själva idén om en "stående armé" slog de flesta medlemmar av den kontinentala kongressen och de statliga lagstiftarna som ett mycket farligt hot mot republikanska principer.
(Namely, the very values that the American patriots claimed to be fighting for were incompatible with the disciplined culture required in a professional army. Republics were committed to a core principle of consent, while armies were the institutional embodiments of unthinking obedience and routinized coercion. The very idea of a "standing army" struck most members of the Continental Congress and the state legislatures as a highly dangerous threat to republican principles.)
De amerikanska patrioterna bekände sig att kämpa för värderingar i linje med frihet och självstyre. Men dessa ideal strider ofta mot den styva strukturen och disciplinen för en professionell armé. I en republik ligger tonvikten på samtycke och demokratiskt deltagande, medan arméer kräver en kultur av lydnad och kontroll som kan undergräva just dessa principer. Denna spänning illustrerar komplexiteten i att upprätta en militär styrka som skulle anpassa sig till republikanska värden.
Vidare betraktades begreppet en "stående armé" med misstänksamhet av många i den kontinentala kongressen och statliga lagstiftare. De såg det som ett potentiellt hot mot en republiks principer, eftersom en permanent militär kunde leda till tvång och undergräva medborgerliga friheter. Denna oro återspeglar den historiska kampen för att balansera militära behov med de grundläggande idealen för demokrati och frihet som den amerikanska revolutionen syftade till att säkra.