Offer, "sa kaptenen." Du gjorde en. Jag gjorde en. Vi gör dem alla. Men du var arg över din. Du tänkte hela tiden på vad du förlorade. Du fick det inte. Offer är en del av livet. Det ska vara. Det är inte något att ångra. Det är något att sträva efter. Små uppoffringar. Stora uppoffringar. En mamma arbetar så att hennes son kan gå i skolan. En dotter flyttar hem för att ta hand om sin sjuka far.
(Sacrifice," The Captain said. "You made one. I made one. We all make them. But you were angry over yours. You kept thinking about what you lost.You didn't get it. Sacrifice is a part of life. It's supposed to be. It's not something to regret. It's something to aspire to. Little sacrifices. Big sacrifices. A mother works so her son can go to school. A daughter moves home to take care of her sick father.)
I dialogen från "de fem människorna du möter i himlen" betonar kaptenen begreppet offer som en inneboende aspekt av livet. Han erkänner att alla offrar sig men påpekar att karaktärens ilska härrör från att bo på personlig förlust snarare än att erkänna värdet av sig själv. Offer bör inte ses genom linsen av ånger utan som en ädel handling som återspeglar kärlek och plikt gentemot andra.
Kaptenen illustrerar att uppoffringar finns i olika former, både stora och små, citerande exempel som en mammas engagemang för sitt barns utbildning och en dotters val att ta hand om sin sjuka förälder. Dessa handlingar understryker vikten av osjälviskhet och de djupa förbindelserna som binder individer tillsammans. I slutändan framställs offer inte bara som en börda utan som en viktig del av mänsklig erfarenhet som är värd att omfamna och sträva efter.