Det är därför konstnären alltid kommer att vara lycklig-ingen fråga hur världen behandlar honom. Om han vet att det han skapar är bra, kan han bära andras likgiltighet.
(That is why the artist will always be happy-no matter how the world treats him. If he knows that what he creates is good, then he can bear the indifference of others.)
Citatet från "My Italian Bulldozer" av Alexander McCall Smith fångar essensen av en konstnärs motståndskraft och inre glädje. Det belyser att en konstnärs uppfyllande kommer från deras egen förståelse och uppskattning av deras arbete, inte från extern validering eller erkännande. Oavsett hur världen kan svara, finner skaparen tröst i kunskapen om att deras konst är värdefull och meningsfull. Denna interna tillfredsställelse gör det möjligt för konstnärer att motstå likgiltighet eller kritik från andra.
Detta perspektiv betonar vikten av självvärde och övertygelse i ens kreativa ansträngningar. Konstnärens lycka är förankrad i självförlikning av deras talang och skapelsens inneboende fördelar. Denna känsla förstärker idén att verklig uppfyllande kommer inifrån, vilket gör att konstnärer kan trivas även inför motgångar eller försummelse. I huvudsak är konstnärens resa en personlig tillfredsställelse, där kvaliteten på deras arbete fungerar som en sköld mot världslig likgiltighet.