Insatsen för att identifiera fienden som singular i form är en omvänd diskurs som okritiskt efterliknar förtryckarens strategi istället för att erbjuda en annan uppsättning termer.
(The effort to identify the enemy as singular in form is a reverse-discourse that uncritically mimics the strategy of the oppressor instead of offering a different set of terms.)
I Judith Butlers "könsproblem" görs argumentet som försöker definiera fienden som en enkel enhet återspeglar en skadlig berättelse. Denna metod replikerar oavsiktligt förtryckarens taktik snarare än att skapa nya ramar för att förstå förtryck och identitet. En sådan strategi begränsar komplexiteten i upplevelser och kämparnas mångfacetterade natur mot olika former av dominans.
Genom att förenklat kategorisera fienden riskerar vi att förstärka binära divisioner som förbiser intersektionaliteten mellan kön, ras och klass. Butler förespråkar för en mer nyanserad diskurs som erkänner mångfald inom kämpar, vilket möjliggör en rikare dialog som överskrider de förenklade berättelserna som de har i makten. Denna förskjutning är avgörande för att främja en äkta feministisk diskurs som effektivt kan ta itu med komplexiteten i identitet och subversion.