Vägen är ett band av månsken över ett skumt hav. Vinden sjunger en låt som lockar oss till det stora och mäktiga trädet. Vi är de gröna amnen i Ambala, klädda i mossa riment, kvistade med lavar och gräs som förgylls av silver frost. Rättvis och fyrkantigt spelar vi- för ett sportigt parti är vi. Vi åker den lustiga Balefire Gusts och vi når för varje stjärna.
(The path is a ribbon of moonlight across a dusky sea.The wind sings a song that beckons us To that great and mighty tree.We are the Greenowls of Ambala, clad in raiments of moss,Sprigged with lichens and grassesThen gilded with silvery frost.Fair and square we play- for a sporting lot we are.We ride the boisterous Balefire gustsAnd we reach for every star.)
Dikten beskriver en mystisk resa, avbildad som en skimrande väg upplyst av månsken över ett mörkt hav. En välkomnande vind kallar äventyrarna mot ett stort träd och symboliserar kanske en källa till visdom eller samhälle. Bilden föreslår en magisk och lugn atmosfär som bjuder in läsaren att känna naturens lockelse och det okända.
Greenowls of Ambala, klädda i jordnära toner av mossa och prydda med element från naturen, förkroppsligar en lekfull och livlig anda. De engagerar sig i sin miljö, rider kraftfulla vindar och strävar efter storhet, vilket återspeglas i deras strävan att röra vid stjärnorna. Denna skildring betonar både deras äventyrliga essens och koppling till den naturliga världen och skapar en livlig bild av kamratskap och utforskning.