Det finns en linje någonstans i som översätter, ungefär, "världen är hemsk." Ja, jag sa till mig själv när jag sköt över Bay Bridge och inte gav ett fan hur snabbt jag körde, som sammanfattar det. Det är hög konst: "Världen är hemsk." Det säger allt. Det här är vad vi betalar kompositörer och målare och de stora författarna att göra: berätta detta; Från att räkna ut detta tjänar de sitt liv. Vilken mästerlig, snittande insikt. Vad penetrerande intelligens. En råtta i en dräneringsgräva kunde berätta samma sak, kunde den prata. Om råttor kunde prata skulle jag göra allt de sa.
(There is a line somewhere in that translates out to, roughly, 'The world is awful.' Yes, I said to myself as I shot across the Bay Bridge not giving a fuck how fast I drove, that sums it up. That is high art: 'The world is awful.' That says it all. This is what we pay composers and painters and the great writers to do: tell us this; from figuring this out, they earn a living. What a masterful, incisive insight. What penetrating intelligence. A rat in a drain ditch could tell you the same thing, were it able to talk. If rats could talk, I'd do anything they said.)
I "The Transmigration of Timothy Archer" fångar Philip K. Dick en skarp syn på verkligheten med linjen "Världen är hemsk." Denna känsla resonerar med berättaren när de kör snabbt över Bay Bridge, vilket återspeglar en viss nihilism mot livets kamp. Det antyder att konst, i sina olika former, syftar till att destillera djupa sanningar om existensen, särskilt den djupa missnöje med världens tillstånd.
Berättaren uppskattar konstnärernas roll i att formulera sådana dyster insikter och notera deras betydelse i samhället. Ändå finns det en ironisk vridning; Sanningen om världens fruktansvärda är så enkel att till och med en råtta kan uttrycka den. Detta leder till en humoristisk kontemplation om visdomens och kommunikationens natur och understryker idén att även de mest djupgående uttalandena om livet kan komma från oväntade platser, som en råtta i en dränering.