Det blev en lång paus medan hon hatade alla opartiskt: Tor för att han betedde sig som en bondeson vars husdjurskyckling nyss blivit förolämpad; hennes far, för att han var så orubbligt kunglig; och Perlith för att vara Perlith.
(There was a long pause while she hated everyone impartially: Tor for behaving like a farmer's son whose pet chicken has just been insulted; her father, for being so immovably kingly; and Perlith for being Perlith.)
Huvudpersonen upplever ett ögonblick av djup frustration och förbittring mot flera individer i sitt liv. Hon känner en blandning av förakt för Tor, som reagerar defensivt på en trivial förolämpning, liksom för sin far, vars kungliga uppförande verkar orubbligt. Denna spänning framhäver hennes känsla av isolering och de förväntningar som hennes arv lägger på henne.
Dessutom sträcker sig hennes irritation till Perlith, vilket återspeglar hennes bredare missnöje med människorna omkring henne. Denna inre konflikt antyder en kamp för identitet mitt i pressen från hennes kungliga uppväxt och den komplexa dynamiken med hennes följeslagare, som utgör ett nyckelelement i hennes karaktärs utveckling i "Hjälten och kronan".