Du vet aldrig. Du vet aldrig att du har det förrän du inte gör det längre. Du kan hålla sann kärlek i handflatan och linda fingrarna runt den i ett stealth grepp, och du vet vad? Det kommer fortfarande att glida igenom. Det är osynligt men ändå konkret. Drömde om ännu så väldigt verklig. Hjärta dunker men ändå hjärtskärande.
(you never know. You never know you have it until you don't anymore. You can hold true love in the palm of your hand and wrap your fingers around it in a stealth grip, and you know what? It'll still slip through. It's invisible yet tangible. Dreamed of yet so very real. Heart pounding yet heartbreaking.)
Citatet återspeglar den svårfångade naturen av sann kärlek och beskriver den som en dyrbar och bräcklig enhet som lätt kan förloras. Det betonar paradoxen med att ha något du djupt värnar om att du inte kan förstå eller upprätthålla den. Bilden att hålla sann kärlek i ens hand, i kombination med uppfattningen att den kan glida bort utan varning, talar till oförutsägbarheten hos relationer och känslor.
dessutom presenteras kärlekens dualitet som både en dröm och en verklighet, något som framkallar spänning samtidigt som den orsakar smärta. Denna känslomässiga komplexitet belyser hur kärlek kan kännas intensivt, men ändå förblir osäker. Författaren, Emma Hart, fångar den bittersöt kärleken och skapar en gripande påminnelse om dess övergående och ofta oförutsägbara natur.