Sheikh Abd Rabbo al-Ta'i berömde Samar al-Kahf, författaren till verket, för hennes litterära bidrag. Han betonade betydelsen av hennes berättelser i att fånga essensen av mänskliga upplevelser och deras komplexitet. Detta erkännande från en respekterad figur belyser effekterna av al-Kahfs berättelse i samtida litteratur.
al-Kahfs skrivstil, som resonerar med teman som finns i Naguib Mahfouzs arbete, återspeglar djup kulturell insikt och en djup förståelse av samhällsdynamiken. Hennes förmåga att väva intrikata berättelser har fått uppmärksamhet och respekt och anpassat henne till den litterära excellens som Mahfouz är känd för och därmed berikat det litterära landskapet.