Talaren reflekterar över att deras minnen bleknar bort och uttrycker en önskan om att deras tidigare kämpar och lidande förblir okända för kommande generationer. De beskriver ett liv fylld med svårigheter, inklusive hunger, skam och hård behandling, men tror att denna börda är något de har lyckats skydda sina ättlingar från. Idén att lämna efter sig en arv av smärta möts med upplösning, eftersom talaren är stolta över att ge...