Tillbaka i helgedomen avslutade Reb hans tejpade meddelande genom att säga: Snälla älska varandra, prata med varandra, låt inte trivialiteter lösa vänskap ... Sedan sjöng han en enkel melodi, som översatte till: adjövänner, god- Hej vänner, adjö, adjö, vi ses igen, vi ses igen, adjö. Församlingen, en sista gång, gick med. Du kan säga att det var den högsta bönen i hans karriär. Men jag visste alltid att han skulle gå ut med en låt.
(Back in the sanctuary, the Reb concluded his taped message by saying, Please love one another, talk to one another, don't let trivialities dissolve friendships… Then he sang a simple tune, which translated to: Good-bye friends, good-bye friends, good-bye, good-bye, see you again, see you again, good-bye. The congregation, one last time, joined in. You could say it was the loudest prayer of his career. But I always knew he'd go out with a song.)
I de sista ögonblicken av sitt tejpade meddelande betonade Reb vikten av kärlek och kommunikation mellan vänner och uppmanade alla att inte låta triviala konflikter förstöra deras relationer. Hans hjärtliga grund underströk hans tro på värdet av anslutning och förståelse och resonerade djupt inom helgedomen.
Han avslutade sitt budskap med en rörande låt och lade farväl till sin församling med orden "adjövänner." Denna avgång blev ett minnesvärt ögonblick, kännetecknad av den gemensamma sången som bröt ut, vilket gjorde det till en kraftfull bön. De som bevittnade det kände att detta var ett passande och hjärtligt sätt för Reb att stänga sin resa och lyfta fram sitt livslånga engagemang för att föra samman människor genom kärlek och harmoni.