Citatet återspeglar det provocerande och surrealistiska bilder som är karakteristiskt för William S. Burroughs skrivstil i "Naked Lunch." Den presenterar en livlig och grafiskt uttrycklig scen som sammanflätar teman om sexualitet och ungdomlig oskyldighet och belyser den starka kontrasten mellan det heliga och det profane när pojkens medvetslösa önskningar manifest i ett drömlik tillstånd.
Detta starka bilder tjänar till att illustrera Burroughs utforskning av tabuämnen och komplexiteten i mänsklig upplevelse. I en värld full av kaos och beroende inbjuder sådana sammansättningar läsarna att konfrontera obekväma sanningar om lust, identitet och verklighetens natur, betonar romanens teman om dislokation och samhällskritik.