I {Music} föddes i friluft, i vågorna och visslingen av sandstormar, ugglor och kackor av tui -fåglar. Jag reser i ekon. Jag åker vinden. Jag blev smidd i naturen, robust och rå. Endast man formar mina kanter för att göra mig vacker. {Kapitel 2}
(I {Music} was born in the open air, in the breaks of waves and the whistling of sandstorms, the hoots of owls and the cackles of tui birds. I travel in echoes. I ride the breeze. I was forged in nature, rugged and raw. Only man shapes my edges to make me beautiful. {Chapter 2})
i "The Magic Strings of Frankie Presto", musik visas som en kraft som härstammar från den naturliga världen, med sina ljud som kommer ut från olika element som vågor och sandstormar. Författaren, Mitch Albom, illustrerar musik som en levande enhet som resonerar med miljön och fångar livets essens genom naturens ljud. Denna anslutning belyser hur musik sammanflätas med omgivningen och omfamnar de naturliga världens vilda och otämda egenskaper.
Berättelsen antyder att även om musik i sig är vacker, kräver det mänskligt inflytande för att förfina sin form. Denna uppfattning betonar mänsklighetens roll i att utforma konstnärligt uttryck, vilket gör musik inte bara en produkt av naturen utan ett samarbete mellan det vilda och det utformade. Musikresan, reser genom ekon och ridning på vindar, understryker dess universella närvaro och djupt rotad anslutning till själva livet.