Jag tror inte längre att vi kan tystna. Vi gör det aldrig riktigt, tänk på dig.
(I no longer believe that we can keep silent. We never really do, mind you.)
I "saker jag har varit tyst om", reflekterar Azar Nafisi över vikten av att bryta tystnaden kring personliga och kollektiva upplevelser. Hon föreslår att tystnad ofta är mer komplicerad än det verkar, eftersom outtalade tankar och känslor kan påverka våra liv djupt. Nafisi uppmanar läsarna att konfrontera sina sanningar snarare än att förbli passiva och belyser röstens kraft när det gäller att göra förändringar.
Detta citat understryker kampen mellan rädslan för att tala ut och nödvändigheten av att uttrycka sin tro. Nafisi betonar att tystnad inte verkligen kan upprätthållas, eftersom outtryckta känslor och idéer ofta manifesteras på olika sätt. Hennes arbete förespråkar för modet att tala och avslöja att att uttrycka sina upplevelser kan leda till empowerment och förståelse.