På gymnasiet började jag studera film och reagerade inte känslomässigt på dem.
(In high school, I started studying movies and not reacting to them emotionally.)
-Mike Flanagan
Detta citat belyser en förändring från rent känslomässigt engagemang till en mer analytisk eller akademisk uppskattning av filmer. Det tyder på att när man studerar filmer akademiskt, kanske lägger märke till tekniker, symbolik och berättarmekanik, kan den känslomässiga spontaniteten minska. Även om denna avskildhet kan förbättra kritisk förståelse, kan den också riskera att dämpa den viscerala upplevelsen som gör film så kraftfull. Att hitta en balans mellan analytisk uppskattning och känslomässig koppling kan berika hur vi upplever konst utan att förlora den råa inverkan som gör att den får resonans djupt.
