På morgonen gick han från sitt tält och såg Haggard, rädd och skuld-ridning, ett ätit skal av en mänsklig byggnad som gungar farligt på randen av kollaps.
(In the morning he stepped from his tent looking haggard, fearful and guilt-ridden, an eaten shell of a human building rocking perilously on the brink of collapse.)
På morgonen kommer karaktären ut från sitt tält, som verkar slitna och nödställda. Hans uppförande återspeglar en djup känsla av ångest och ånger, vilket tyder på att han kämpar med överväldigande känslor. Denna skildring betonar hans bräckliga mentala tillstånd, eftersom han liknar en person som är på gränsen till att bryta ner. Beskrivningen målar en livlig bild av någon som kämpar med de tunga bördorna av skuld och rädsla.
Bilden av ett "ätat skal av en mänsklig" belyser ytterligare den vägtull som yttre tryck har på honom. Frasen antyder att han är en ren skugga av sitt tidigare jag, med sin motståndskraft avsevärt minskat. Scenen fångar essensen av en person som står inför intern oro och förkroppsligar de bredare teman om kamp och existentiell kris som är tydlig i Joseph Hellers "Catch-22".