Det hade varit en dålig resa ... snabbt och vildt i vissa ögonblick, långsamt och smutsigt i andra, men i balans såg det ut som en bummer. På väg tillbaka till San Francisco försökte jag komponera en passande epitaf. Jag ville ha något original, men det var inget undkommande ekot av Mistah Kurtz 'sista ord från hjärtat av mörkret: "Skräcken! Skräcken! ... Utrotning alla brutes!"
(It had been a bad trip ... fast and wild in some moments, slow and dirty in others, but on balance it looked like a bummer. On my way back to San Francisco, I tried to compose a fitting epitaph. I wanted something original, but there was no escaping the echo of Mistah Kurtz' final words from the heart of darkness: "The horror! The horror! ... Exterminate all the brutes!")
Den beskrivna resan var tumult och nedslående, kännetecknad av ögonblick av snabb spänning ispedd långsammare, svårare upplevelser. När berättaren återspeglar när han går tillbaka till San Francisco finns det en känsla av desillusionering. Det verkar som om upplevelsen totalt sett inte uppfyllde förväntningarna, vilket fick en sökning efter ett lämpligt sätt att sammanfatta denna resa.
I strävan efter en passande epitaf hämtar berättaren inspiration från Joseph Conrads "Heart of Darkness", som framkallar den spökande frasen "Skräcken! Skräcken!" Denna referens understryker en djupare kommentar till de mörkare aspekterna av upplevelsen och kopplar den till bredare teman om förtvivlan och de hårda verkligheterna som mötte under resan, vilket förstärker en överväldigande negativ känsla.