Sanningen är att civilisationen inte skyddar oss från vilda djur. Det försöker dock ofullständigt att skydda oss från oss själva.
(The truth is that civilization does not protect us from wild animals. It attempts, however imperfectly, to protect us from ourselves.)
I Michael Crichtons bok "Travels" reflekterar han över förhållandet mellan civilisationen och mänsklighetens naturliga instinkter. Han föreslår att även om civilisationen kanske inte effektivt skyddar oss från de faror som vilda djur, är dess primära roll att hantera vårt eget beteende och impulser, vilket kan vara mycket farligare. Denna dualitet belyser den pågående kampen mellan våra primitiva instinkter och de strukturer vi har skapat för att innehålla dem.
Crichtons insikt pekar på en grundläggande sanning om mänsklig existens: Våra samhällskonstruktioner är utformade för att mildra våra mer destruktiva tendenser snarare än att skydda oss från yttre hot. I detta ljus är säkerheten som tillhandahålls av civilisationen verkligen ett dubbelkantigt svärd, och betonar behovet av introspektion och självreglering mitt i en värld fylld med både vilda djur och vilda mänskliga beteende.