Du kom precis ut från sjukhuset för tio dagar sedan, "Milo påminde honom om förhand." Du kan inte fortsätta springa in på sjukhuset varje gång något händer du inte gillar. Nej, det bästa att göra är att flyga uppdragen. Det är vår plikt.
(You just came out of the hospital ten days ago," Milo reminded him reprovingly. "You can't keep running into the hospital every time something happens you don't like. No, the best thing to do is fly the missions. It's our duty.)
I Joseph Hellers "Catch-22" uttrycker en karaktär som heter Milo oro över en kamrat ofta sjukhusbesök efter en nyligen utskrivning. Han belyser vikten av att inte söka tillflykt på sjukhuset när utmaningar uppstår, och betonar nödvändigheten av att möta sitt ansvar direkt. Milo anser att den bästa handlingen är att fullt ut engagera sig i sina uppdrag, vilket tyder på en känsla av plikt och motståndskraft mitt i motgångar.
Detta utbyte återspeglar ett centralt tema i romanen, där karaktärer kämpar med krigets absurditeter och tulltryck. Milos påminnelse fungerar som en kritik av eskapism och en uppmaning att konfrontera de hårda verkligheterna de står inför. Genom denna dialog undersöker Heller komplexiteten i tapperhet och förväntningarna på individer under krigstid.