Coyotes äter inte taxar," sa Johnson. "Taxar föddes upp för att gå ner i grävlingstunnlar och dra ut grävlingarna i rumpan. En stor tax kan väga trettio pund och har käkar som en krokodil. Gamla Dixie skulle direkt knulla en prärievarg.
(Coyotes don't eat dachshunds," Johnson said. "Dachshunds were bred to go down badger tunnels and drag the badgers out by their ass. A good-sized dachshund could weigh thirty pounds and has jaws like a crocodile. Old Dixie would straight-out fuck up a coyote.)
I boken "Deadline" av John Sandford diskuterar en karaktär som heter Johnson taxarnas överraskande förmåga. Han betonar att dessa hundar, som ursprungligen avlades för jakt på grävlingar, har en kraftfull natur som motsäger deras ringa storlek. Johnson hävdar att en robust tax, som kan väga upp till trettio pund, inte är ett mål för prärievargar på grund av dess styrka och uthållighet.
Han förmedlar humoristiskt tanken att en välbyggd tax kan försvara sig effektivt mot en prärievarg, och visa upp sin uthållighet och fysiska förmåga. Detta belyser bandet mellan en hunds rasegenskaper och dess förmåga att konfrontera naturliga rovdjur.