Jag bryr mig om skådespelare, och jag förstår dem på ett väldigt personligt sätt. Jag säger inte att varje författare måste göra det, men i mitt fall har det varit till hjälp. Jag kan sätta mig in i scenen och tänka: "Hur skulle det vara att agera så här?" Alla författare som är riktigt bra gör förmodligen det till viss del.
(I care about actors, and I understand them in a very personal way. I'm not saying every writer has to do that, but in my case, it's been helpful. I can put myself into the scene and think, 'What would it be like to act this?' Any writer who's really good probably does that to some extent.)
– Det här citatet belyser vikten av empati och perspektivtagande i berättandet. Genom att förstå skådespelarnas upplevelser kan författaren skapa mer autentiska och övertygande scener som resonerar känslomässigt. Det tyder på att effektivt berättande ofta innebär att kliva in i andras skor, utvecklas från personlig erfarenhet och fantasi. Detta tillvägagångssätt kan förbättra karaktärsutveckling och realism i berättande arbete, och uppmuntra författare att vara mer introspektiva om det mänskliga tillstånd de skildrar.