Det gick djupare än så. Jag hade tappat vad det var att förlora: först min mamma och sedan min bebis. Ingenting du älskar kommer att stanna. Hallie kunde kalla den attityden en krycka, men hon visste inte, hon hade inte älskat och förlorat så djupt. Som Loyd sa, hade hon aldrig fötts-inte i livet som jag visste det. Hallie kunde fortfarande riskera allt.
(It ran deeper than that. I'd lost what there was to lose: first my mother and then my baby. Nothing you love will stay. Hallie could call that attitude a crutch, but she didn't know, she hadn't loved and lost so deeply. As Loyd said, she'd never been born-not into life as I knew it. Hallie could still risk everything.)
Huvudpersonen i "djurdrömmar" reflekterar över djup personlig förlust och känner sig som om ingenting värderat kan hållas säkert. Förlusten av både hennes mamma och hennes barn har skapat en djup känsla av sorg och avgång. Denna upplevelse formar hennes världsbild och lämnar hennes känsla avlägsnad och försiktig med kärlek, till skillnad från hennes vän Hallie, som fortfarande vågar omfamna liv och relationer trots deras inneboende risker.
Denna kontrast mellan berättaren och Hallie belyser en skillnad i deras erfarenheter med kärlek och förlust. Berättaren anser att Hallies sorglösa inställning härrör från bristen på djupa känslomässiga möten, vilket indikeras av hennes kommentar om Hallie som aldrig varit "född" i livets hårda verkligheter. Detta förmedlar uppfattningen att verklig förståelse kommer från att möta djup sorg, vilket kan förändra sitt perspektiv på kärlek och risk.