Kanske ska jag åka dit jag kan se stjärnor, sa han till sig själv när bilen fick hastighet och höjd; Det gick bort från San Francisco, mot den obebodda öde i norr. Till den plats där ingen levande sak skulle gå. Inte om det inte kände att slutet hade kommit.
(Maybe I'll go where I can see stars, he said to himself as the car gained velocity and altitude; it headed away from San Francisco, toward the uninhabited desolation to the north. To the place where no living thing would go. Not unless it felt that the end had come.)
I det här avsnittet från "Dröm Androids om elektriska får?" Av Philip K. Dick reflekterar huvudpersonen över sin önskan att fly till ett avlägset, öde område bort från den livliga staden San Francisco. När han kör drömmer han om att nå en plats där han kan observera stjärnorna och symbolisera hopp och frihet.
Omnämnandet av att gå till ett obebodd landskap antyder en sökning efter ensamhet och existensiell kontemplation. Huvudpersonen erkänner att en sådan plats bara besöks när man känner en djup känsla av förtvivlan, förstärker isoleringsteman och sökandet efter mening i en dyster värld.