Det var när vi luktade regnet. Det var så starkt att det verkade som mer än bara en lukt. När vi sträckte ut händerna kunde vi praktiskt känna att det stiger upp från marken. Jag vet inte hur en person någonsin skulle kunna beskriva den doften.
(That was when we smelled the rain. It was so strong it seemed like more than just a smell. When we stretched out our hands we could practically feel it rising up from the ground. I don't know how a person could ever describe that scent.)
I romanen "The Bean Trees" av Barbara Kingsolver beskrivs en livlig sensorisk upplevelse som berättaren påminner om det ögonblick då de först kände igen doften av regn. Denna doft framställs som kraftfull och nästan påtaglig och framkallar en känsla av koppling till naturen som överskrider bara lukt. Det antyder ett känslomässigt svar, eftersom aromen bär med sig en mängd känslor och minnen.
Beskrivningen betonar upplevelsens intensitet, vilket indikerar att regnens lukt skapar en konkret atmosfär som förbättrar karaktärens medvetenhet om deras omgivningar. Det återspeglar djupet av mänsklig upplevelse och den djupa inverkan som naturen kan ha på ens känslor och uppfattningar.