Tolkien betraktade historien om Beren och Tinuviel som en prototyp för ett återkommande tema i sitt arbete, särskilt i samband med hobbiter. Han trodde att betydande förändringar i historien ofta uppstår från handlingarna av de till synes obetydliga och maktlösa, snarare än från de mäktiga eller gudomliga härskarna. Detta perspektiv återspeglar en djupare saga och kristen tro på lyckliga avslut, där de förtryckta återfår sin glädje och rättmätiga plats.
Denna idé var särskilt resonans för Tolkien, särskilt efter att ha bevittnat det stora kriget, där vanliga individer spelade viktiga roller i att utforma globala evenemang. Sådana upplevelser kan ha påverkat hans tro att även de som verkar svaga kan påverka historiens gång, vilket förstärker uppfattningen att heroism ofta finns i de mest ödmjuk av karaktärer.