Richard Russell, en segregationist senator från Georgien, varnade president Lyndon Johnson att antagande av rösträtten skulle främja söderna från det demokratiska partiet i minst tre decennier, en förutsägelse som visade sig vara en konservativ bedömning. Trots denna varning betonade Johnson att de moraliska imperativen kring medborgerliga rättigheter var mer kritiska än det potentiella politiska nedfallet, vilket visade en djup nivå av presidentens ledarskap under 1900 -talet.
I följd av omröstningsrättigheterna upplevde södra stater en betydande övergång från demokratiska till republikanska allianser, tillsammans med en övergång från öppen till mer hemlig praxis för rasdiskriminering. Denna förändring markerade ett avgörande ögonblick i amerikansk politisk historia, vilket illustrerar det komplexa samspelet mellan medborgerliga rättigheter och det utvecklande landskapet i partipolitiken i söder.