Erfarenheten hade bevisat att det enda sättet att dessa förordningar skulle följas var om de genomfördes med våld.
(Experience had proven that the only way these regulations would be heeded was if they were implemented by force.)
I Azar Nafisis memoar, "Reading Lolita i Teheran", reflekterar författaren över sina erfarenheter enligt förtryckande förordningar som kväver frihet och uttryck. Hon betonar att enbart verkställighet av regler är otillräcklig; Sådana bestämmelser får endast efterlevnad när de stöds av tvång. Detta perspektiv avslöjar den hårda verkligheten som de som lever under auktoritära regimer, där anslutning inte är född av respekt för lagar, utan snarare av rädsla för konsekvenser.
Nafisis berättelse illustrerar kampen för individer som försöker återta sin intellektuella frihet mitt i ett klimat av undertryckning. Genom att understryka behovet av våld för att upprätthålla förordningar belyser hon den mänskliga andens envisa motståndskraft och den pågående kampen om autonomi inför ett förtryckande system.