Jag förklarade att de flesta stora fantasierna var avsedda att få dig att känna dig som en främling i ditt eget hem. Den bästa fiktion tvingade oss alltid att ifrågasätta vad vi tog för givet. Det ifrågasatte traditioner och förväntningar när de tycktes oföränderliga.
(I explained that most great works of the imagination were meant to make you feel like a stranger in your own home. The best fiction always forced us to question what we took for granted. It questioned traditions and expectations when they seemed to immutable.)
I "Reading Lolita i Teheran: En memoar i böcker" diskuterar författaren Azar Nafisi den transformativa kraften i litteraturen. Hon föreslår att stora fantasifullt verk ofta väcker känslor av förflyttning, vilket får läsarna att ompröva sin egen omgivning och övertygelse. Denna känsla av att vara en främling i bekanta miljöer uppmuntrar en djupare introspektion om ens liv och värderingar.
Nafisi betonar att de mest påverkande fiktion utmanar läsarna att ifrågasätta långvariga traditioner och samhällsnormer, särskilt när de verkar obestridliga. Genom att uppmana denna typ av reflektion fungerar litteraturen som ett kraftfullt verktyg för självupptäckt och samhällskritik.