När återstoden av förtryck och rädsla förvärras över tiden, när de historiska prejudikaterna för polisarbete och diskriminering visar sig om och om igen, kan själva handlingen att vakna upp till en värld som är delaktig i din nöd kännas som en svår uppgift. Men svarta människor är människor, precis som alla andra.
(When the residue of oppression and fear are compounded over time, when the historical precedents of policing and discrimination manifest themselves over and over again, the very act of waking up to a world complicit in your distress can feel like a herculean task. But black people are human beings, just like everyone else.)
Detta citat belyser det bestående arvet av systemiskt förtryck och den känslomässiga avgift det tar på marginaliserade samhällen. Den betonar konsekvensen i diskriminering som förstärks av historiska metoder, vilket gör att medvetenhet och aktivism verkar överväldigande. Ändå, i sin kärna, bekräftar den den grundläggande mänskligheten hos svarta individer, och kräver erkännande, empati och rättvisa. Det påminner oss om att trots samhälleliga misslyckanden förblir varje persons värdighet och värde oförändrad, vilket uppmanar till en kollektiv strävan mot rättvisa.